Betraktelser från tunnelbanan

De senaste veckorna har jag sett flera saker som fascinerat mig nere i tunnelbanan. Först: de här två annonserna för Åhléns. Åhléns säljer nu för tiden otroligt mycket snygga kläder, men de här två outfitsen... seriöst, hur tänkte de här? Linnet till vänster är väl okej, men verkligen ingen höjdare i min bok, men klänningen till höger? Hur kom nån ens på tanken att sätta på den där snygga tjejen det där helt otroligt fult blekta och illasittande plagget?

Jag var tvungen att ta en närbild på en busshållplats också, för jag kan bara inte fatta det. Det finns hur många snygga skjortklänningar som helst för tillfället, men den här? Urk. Om den är den bästa representanten för Åhléns vårkollektion (och det borde det vara eftersom det är den som är på flest affischer) så är de verkligen illa ute.

En dag på tunnelbanan fann jag mig plötsligt sitta och titta på en gammal skolkompis från Borås. Tydligen har begravningsbyrån Lenbergs (som hade hand om min systers begravning) kommit på nåt sätt att på internet hedra avlidna, och det låter fint. Är inte riktigt säker på hur de här två tjejerna representerar sidan dock, för de ser i högsta grad levande och välmående ut...

Och hur tänkte Kommunals reklambyrå här? En silhuett av en söt tjej och en galen Gustav Vasa i miniformat? Vilket barn ser ut sådär i kroppen, eller i klädseln för den delen?

Det kanske är jag som inte hänger med, men vem i hela friden är Malin Persson som är tapetserad över hela stan?

Vissa vet hur man gör sig hemmastadda i alla miljöer. Datorn på ett säte och godispåsen på det bredvid, sen är man väl hemma?