Just don't do it

Det här röda strecket, det är i verkligheten 62 mil långt.
Om det bara funnes en enda sak du ska undvika i livet, så är det att ha din älskade så långt bort.
Det leder bara till saknad, osäkerhet, olycka, missuppfattningar, raderade blogginlägg, tår som domnar bort av emotionell stress, irrationell ilska mot säkert oskyldiga tredje personer, tics som ger huvudvärk, hemlighållande av viktig info, bortprioriteringar, brutna löften, feltolkningar, tvivel, sår i själen och ett jobbigt flängande och boende på sämre ställen än ens fina lägenhet.
Lyssna på mig: just don't do it.

Ledsen

När jag kom tillbaka till Malmö igår kväll efter en långhelg i Stockholm såg det ut ungefär såhär i stället där jag ställt min kära cykel i fredags kväll. Jag har haft min cykel i förvånansvärt många år, så nu är jag ledsen. Dumma dumma dumma tjuvar.
Såhär såg den ut.

Mission impossible

Min kollega Yannicks hund Aldo var på jobbet härom dagen igen. Han är världens mest bisarra hund, som låter äckligt hela tiden och juckar på alla utom på mig, för att jag lärt honom att han inte får. När husse var i möte och Aldo var uttråkad hittade Tanya en boll åt honom, men... bollen var stor och i blank plast, och Aldo är liten och hade absolut noll chans att nånsin få grepp om bollen med tänderna, så det blev otroligt roligt att titta på hans hopplösa kamp (tills jag blev orolig för att han faktiskt skulle springa ihjäl sig och tog upp den salivindränkta slimebollen och gömde den på ett högt skåp...).
Och jag kunde inte välja vilken av filmerna jag skulle välja, så det fick bli allihop.

Receptsamlerskan

Under ganska många år nu har jag av och till prenumererat på mattidningar, plus att jag får ICA:s Buffé, och jag river ut alla recept som verkar intressanta. Jag har dock ganska svårt att ta mig för att stoppa in dem i pärmar och ha ordning på dem, vilket brukade driva mitt ex till vansinne. Min nya grej nu är att faktiskt provlaga recepten innan jag sätter in dem i pärmarna (och ja, det tar lång tid). En del av dem visar sig vara helt ointressanta, men igår råkade jag på en nästan fullträff: fullkornspasta med broccoli, fetaostsås, avocado, citronskal och pumpakärnor. Eftersom receptet från kvällen innan var så meningslöst var jag tvungen att blogga det här. :)

Oj

Jag är glad att det inte är min cykel i mitten där...

Finmald eller grovmald juice?

Gör inte den här lilla lilla felskrivningen att det som skulle vara så gott plötsligt låter väldigt väldigt äckligt?

This Is Head

Mina kära vänner och kolleger/ex-kolleger i This Is Head spelade på Debaser Medis i Stockholm i lördags. (Henric, Tom och Björn har alla odlat imponerande tjocka skägg på sistone, så internt går de nu under namnet This Is Skägg.) Jag passade på att åka upp just den helgen för att se dem, och det var det värt. Mind my words (och PSL:s): det här är Malmös framtid. :)


Rock-Henke


Tom


Björn


Zophiah


Jag


Emil

Tidigt

När Stockholms central ser ut såhär, då är det tidigt. Åkte från sthlm i morse klockan 05.21, och jag har nog aldrig sett stationen såhär förut tror jag.

Hur..?

När jag drog upp benen under mig på stolen på jobbet härom dagen såg jag det skummaste jag sett på ett par nylonstrumpbyxor nånsin på baksidan av min vänstra vad. Hur i hela friden uppstod de här nästan-hålen och hur kan det inte ha gått maskor från dem? Vardagsmysterier i en flickas värld...

Moto Boy i duett med Gud

Moto Boy gjorde två spelningar i kyrkor nyligen; en i Uppenbarelsekyrkan i Hägersten (i närheten av där jag bodde förut) och en i Caroli kyrka i Malmö. Dit gick jag, fast jag inte är ett stort Moto Boy-fan, men idén var ju fin.


Moto Boy, stråkkvartetten och keyboardisten.


Är inte det här Davidsstjärnor..?

Finaste lekplatsen

På en av våra (snart) dagliga kvällspromenader gick jag och Henrietta i utkanten av Pildammsparken, där jag aldrig gått förut, och hamnade vid en helt fantastisk lekplats!
Jättefina små lekhus som föreställde glasskiosker, bensinmackar och lite annat, och det roligaste var att man kan prata med varann genom nån sorts rörsystem (nedersta bilden)!
Henrietta, som har en liten son, upplyste mig om att Malmö tydligen är väldigt bra just på lekparker och satsar mycket på just teman.

Blommor och champagne

Äntligen fick vi en påskrift på dealen jag closade muntligt härom dagen, så jag blev firad på jobbet. Mycket trevligt.

Lättmat

Som jag nämnde lite kort i gårdagens inlägg blev jag magsjuk i söndags natt - mest troligt av att ha ätit lite för stora mängder rå tonfisk (jag tror inte det var nåt fel på den, för den både luktade och smakade gott). Var smått utslagen på måndagen, och vågade mig inte riktigt på nån ordentlig mat, och efter jag varit ute och handlat däckade jag på köksgolvet, sms:ade Christopher och bad honom komma och bädda ner mig i soffan och duka fram min lilla måltid. På nåt sätt kom det i alla fall fram på bordet, men jag är inte riktigt säker på att det var Christopher som gjorde det från 62 mils avstånd...

Helsing

I söndags i Helsingborg gav vi oss ut på stan för att äta lunch, kollade några ställen, men Stella hittade inget hon var sugen på. Då ledde mamma in oss på ett nytt ställe, en otroligt tjusig champagnebar/nattklubb som heter Helsing, där de flesta rätter var mycket flashiga och avancerade - men när vi precis skulle gå föreslog servitrisen att göra om en Bookmaker toast till en enkel biff med pommes till Stella (som inte var så värst sugen på oxryggcarpaccio eller avancerade fiskrätter), så vi stannade.


Den här fula gubben hälsade oss välkomna.


Snygg väggmålning.


Min tonfisksashimi. Det var myyycket rå fisk. (och jag blev faktiskt magsjuk av det på natten också, dessvärre...)


Mammas tempuraräkor.


Och Stellas biff!


Söta mamma bjöd på lunchen.

Tjuvstart

Var hos mamma i helgen och fick en tjuvstart på semmelsäsongen. Jag vet att semlor funnits i handeln i månader redan, men jag brukar hålla ganska hårt på att inte börja förrän fettisdagen åtminstone närmar sig, men äsch. Efter en väldigt hård natt i fredags förtjänade jag två mini-fastlagsbullar.

Stella Wonder

Stella köpte Guinness rekordbok, med tillhörande 3D-glasögon, och fick en skön Stevie Wonder-stil när hon satt och bläddrade och letade efter 3D-bilder utan att orka ta av sig glasögonen under tiden.

Tjejen med koll

Jag, mamma och systerdotter Stella var på stan i Helsingborg idag. Åkte upp för rulltrappan på KappAhl och Stella säger "Det där ser ju ut som Christopher", och rabblade upp alla detaljer som stämde (bortsett från att skyltdockan var kvinnlig, men det är ju en minor detail): randig tröja, chinos som är upprullade, randiga strumpor och vita Converse. Där har vi en (snart) 11-åring med öga för detaljer.

Vardagstjusigt

Jag lade nog märke till dem när vi flyttade in på vårt nya kontor i augusti, men sen dess har jag inte noterat dem - förrän igår: de tjusiga fönstren i trappuppgången. Det är ju sådär, man vänjer sig och tänker inte på saker. Hörde nyss en historia om en kille som la listerna han skulle sätta fast mitt på köksgolvet för att få det gjort - och istället nu har klivit över dem i ett halvår.

Bowling

När jag gick i högstadiet var vi ett kompisgäng som under en period spelade bowling flera helger i månaden, och det i kombination med en mamma som nästan blev bowlingproffs på 60-talet, gjorde att jag blev ganska bra. Men efter att jag och Christopher spelat bowling strax efter nyår kunde jag konstatera: bowling är inte som cykling. Men Christopher var förvånansvärt bra, utan nån vidare bowlingerfarenhet, så här fick det bli en stilstudie av honom.










Förresten saknar jag det där gamla kompisgänget ibland. Vi var nääästan lite som Beverly Hills 90210-kidsen, bortsett från att vi tre tjejer var mer som Andrea allihop utan några superpiffiga Kelly och Donna som sidekicks. :)

Matchning

Jag älskar att jag kan matcha mina kläder, nästan oavsett vad jag har på mig! Jag har en enormt stor garderob, för jag slänger nästan ingenting och köper ganska mycket. Så ikväll när Isabell och jag till slut bestämde oss för att vi faktiskt skulle gå ut och hon nämnde att hon skulle ta högklackat för bästa effekt skulle jag också hitta ett par snyggeskor som funkade till dagens ganska färgglada outfit (eftersom jag tyckte att jag var piffig nog utan att byta om). Men sedär; inga problem, jag råkade ha ett par Tokyo-skor som hade exakt samma nyans som min tröja. Fit for fight. :)