Nej se det snöar

Jag brukar - allvarligt - börja gråta (eller åtminstone få tårar i ögonen) när årets första snö kommer. Men idag visste jag att jag om några timmar ska lämna Stockholm och åka hem till Skåne, och där lär det inte snöa på några veckor, så då klarade jag mig. Här utsikt från Christophers balkong för några timmar sen.

Rofyllt

En dag när mina klienter var extra jobbiga gick jag ut på min lilla jobb-balkong och slogs av hur rofyllt det faktiskt var att stå där en stund (nu tog iofs mobilen upp ljud på ett lite jobbigt sätt, men skruva ner och titta). Gillar var vårt nya kontor ligger.

6 timmar i Danmark

Igår var jag tvungen att åka på ett möte i Ballerup, som ligger en bra bit utanför Köpenhamn. Jag och min kollega Korey cyklade från kontoret vid kvart över elva och var inte helt förtjusta vid tanken på att vi skulle behöva vara borta nästan resten av jobbdagen, eftersom vi båda har extremt mycket att göra.

Fast det här utbudet på bordet i receptionen hjälpte lite. :)

Jag har åkt från Nørreport många gånger, för att en av mina stora kunder har kontor där, och varje gång jag står där och väntar på tåget dundrar det alltid in ett sånt här tåg - de måste vara sjukt gamla, och det känns varje gång som att man förflyttats till nåt gammalt östeuropeiskt land... Förstår inte att de fortfarande är i trafik.

När vi skulle hem var det signalfel (som vanligt när det gäller tåg) så vi fick åka ersättningsbuss från Köpenhamn till Svågertorp - men fördelen med det var att vi fick åka ovanpå bron istället för mitt i den, som tågen gör. Så det blev finare utsikt - alltid nåt.

Glöggen är klar

Dags att hälla upp glöggen som stått och dragit i 6 veckor!

Svullna russin och mandlar.

Den läskiga bottensatsen.

Det färdiga resultatet! Glöggparty i december, någon?

Grafiskt personnummer

Jag och Christopher har ju för vana att blogga samma saker ganska ofta, och nu måste jag komma med ett svar på hans inlägg. Såhär ser tydligen mitt personnummer ut grafiskt, enligt grafisktpersonnummer.se. Jag gillar prickarna i alla fall, men nertill är det lite väl tyskt...

The making of hallongrottor

Stella och jag bakade i helgen

Hallongrottor

Sammanbiten fotograf. Han körde 50 mil från Stockholm för att spendera mindre än ett dygn med mig. Ibland är han fin, den lille.

Novemberhav

Var i stugan i helgen. Det var väldigt novembrigt, men vackert på sitt sätt.

Mamma

Stella

Kvarglömd handduk på andra stranden

Brännmanet

Extremt oinbjudande hav

Lapp

Jag har en fin pojkvän.

Pyssel-mat

Vi gjorde värsta pyssliga maten förra helgen:

Tempura med grönsaker till förrätt

Broccoli, paprika och randig aubergine.

Och gnocchi till varmrätt.

Multikulti, kallas väl sånt där - japanskt och italienskt på samma gång. :)

Oväntat

På väg hem från vår Köpenhamnstripp i lördags hörde vi att det var värsta partyt i St Johanneskyrkan, så vi tittade in och såg en amerikansk gospelgrupp som försökte få liv i ett femtiotal stillasittande svenskar. Vi stannade och lyssnade en stund, och efter ett par låtar lyckades de faktiskt få folk att ställa sig upp och sjunga och klappa med.
Det var ganska skönt med en liten gospelinjektion faktiskt, så när vi kom hem satte vi på en samling med Harry Belafonte, det är ungefär så nära jag kommer i min skivsamling...

Bomb?

Den här väskan har stått nedanför min balkong sen igår kväll. Man undrar ju lite vad som hänt med världen när ens första tanke är "En övergiven väska = en bomb!" och inte vågar titta i den för att se om det finns någon information om ägaren så man kan gå och lämna den till rätt person. Istället tar man ett foto av den och bloggar det...

Färgglatt i Köpenhamn

Istedgade

"Hun hedder Laila, og hun er danser ...
Hun kan det hele, på høje hæle
Hun vil være disco-star ...
Istedgade, i Istedgade
er der altid en hel del ballade
Istedgade, et dejligt sted"

(Peter Belli, 1978, cover på Barry Manilows Copacabana)

København

Äntligen tog jag och Christopher oss för att ta tåget över till Köpenhamn i lördags. Det tog oss ju bara nästan ett år att få tummen ur...

"Var snäll och lägg era hundar på hatthyllan"..?

Jag ringer min halvbror för att ses - men på något sätt glömde vi fota honom... Jag skyller på att han hade ont om tid och vi träffade honom bara en halvtimme.

Christopher någonstans i Danmark

Snyggt foto.

Och en inte lika snygg härmning, men i alla fall.